Smuleliten

17 september 2006 - valet

Kategori: Poetik

Jag röstade i fredags. Det är en nåd att kunna rösta innan valet på biblioteken. Visst var det fullproppat med folk, men inte som det brukar vara på valdagarna. Först gick jag till torget och pratade med alla partierna. Jag hade en bra föreställnlng vad jag skulle rösta på i riksdagsvalet, men jag ville prata runt Lundavalet. För mig är de viktigaste frågorna i Lund psykvård och handikappsatsning. På senare år har politikerna valt att lägga allt mindre pengar på dövkulturen och mer på att integrera döva/ciopererade barn i vanliga skolor och det står jag verkligen inte för. Tyvärr visade det sig att de flesta politiker jag pratade med hade dövfobi. Så fort jag sa att jag var döv hänvisade dem mig vidare till någon som kunde precis lika litet - men var lite tuffare. Och jag kom fram till att det i I Lundavalet kändes det lite sak samma vad jag röstar på för parti. Inget elementärt kommer förändras eftersom inga av partierna har några speciella program för handikappfrågor här. I riksdagsvalet är det ju lite skillnad. Här satsar rött mest, men de satsar på bidrag och mindre på kärnan i självständighet - jobb. Och min erfarenhet är att bidrag ska verka kortsiktigt. I längden fördärvar det viljan att arbeta och om man faktiskt kan få lika mycket i bidrag för att göra ingenting - som för att jobba, finns det en stor risk att man blir bidragstagare en längre period. Risken för svartjobb ökar också, människor är inte alltid så solidariska.

Men tillbaka till valtorget, trevligast tyckte jag gubbarna kring centerns stånd var, och en kille som jobbade för moderaterna. Och trots att jag var rätt säker på vilket parti som skulle få min röst, började jag tveka efter torgsamtalen. Jag vill verkligen inte att rött ska vinna valet. Det behövs nytt blod, för inget kommer förändras under Göran Perssons regim. Men samtidigt ville jag rösta på junilistan. För de är i princip det enda parti jag har förtroende för. Men till slut kom jag ändå fram till samma som innan att jag måste rösta blått för regimbyte. Men när jag började trippa iväg till biblioteket kom jag på att jag MÅSTE kolla om det verkligen stämmer att alliansen kommer avgiftsbelägga biblioteken. Så jag vände tillbaka.

Ny representant för moderaterna tog hand om mig. Hon påstod att alliansen inte stod bakom ett sådant beslut, men däremot kommer de ta bort fritt inträde från museum. Hon slingrade sig på detaljerna. Så jag tänkte att jag fick låta nöja, men precis när mina ben hade bestämt sig för att röra sig i biblioteksriktningen hör jag min mun säga:
"Står ni bakom Reinfeldts utnyttjande av Aupair för lön mindre än minimilönen?" (KORKAT...varför vill jag veta det och av en sån typisk 41 årig kvinna missnöjd med sitt liv och under-...äsch skitsamma). Folk började självklart spetsa öronen. Och helt plötsligt går tanten igång. Verkligen IGÅNG! Klart vi står bakom det! Aupair är världens roligaste upplevelse, om du inte provat själv borde du göra det! Det var mycket pengar för DEN tjejen, inget snack om det! Här någonstans lyckades jag inflika att jag tyckte det var skam att utnyttja någon för en sådan summa - oavsett hur roligt jobbet är. Men det fick tanten att gå i vädret om möjligt ännu mer "ja men HON var JU nöjd - för därifrån hon kommer är den lönen hög....hon var jättetacksam".

Och vid det här laget hade jag givetvis börjat reta upp mig rejält. "Så för ett svältande barn är det okej att du bjussar på mac donalds oavsett om barnet har samma värde som du? Du tror inte att barnet kanske väljer det minst dåliga alternativet i brist på annat? Ska vi verkligen utnyttja SLAVKRAFT?"
Och det var då helvetet brakade loss. För när tanten försökte övertyga mig om att jag hade fel typ....öh...exploderade jag. Och jag tror jag dumpade henne i Mälaren någonstans (typ där moderaterna tycks dumpat Bo Lundgren - för vart fan har han försvunnit egentligen???!)

Nåväl, sedan gick jag ändå och röstade och jag blev nöjd med mitt val. Jag är jättespänd inför kvällens match. Får vi blått byte? Man ska faktiskt inte spela hela matchen även om man kan - man ska låta andra vara med - ingen får lämnas efter...

Hm...har inte Göran Persson hört det någon gång?

Update:
Göran Persson avgår. Idag är det den 17 september 2006 och den maktgalna paddan har regerat ungefär tolv år för länge. Låt oss hoppas att Reinfeldt äntrar tronen med mer ödmjukhet.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: