7 juni 2007 - att stänga av
Kategori: Secondhandbarn
Och M fortsätter göra försök att ta ner mig, hon skriver brev som är snälla på ytan, men som innehåller så extremt mycket elakheter. Ochjag är less nu. Jag betackar mig skiten och har tagit en mental paus. Vad som händer därnäst vet jag inte. Men jag vet en sak. Hon kommer inte kunna använda bröllopet som ett maktmedel längre. För om de inte hjälper till är det skitsamma. Knipsat alla beroendeband nu och det känns skönt. Hon är rädd, hennes senaste brev var desperat på ett pinsamt sätt. Hon "citerade" vad jag hade skrivit på ett jättekonstigt sätt och "bevisade" det genom att skicka med det brevet som hon påstod att hon citerade - vilket hon inte gjorde. Bara det var pinsamt. Och då skämdes jag. Fan vad desperat hon blir när hon inte lyckas få mig dit hon vill. När jag inte skriker och säger att jag blir så ledsen och ger henne möjlighet att säga "nu känner du fel, typiskt dig och göra en höna av en fjäder". Jag låter bli nu. Jag gör inte ens en fjäder. Hon kan dra dit pepparn växer och ta sin morgoliska syster och sitt förakt med sig. Jag är min egen nu.