Det finns inget som är så vackert  som det som borde vara fult, men inte är det. Folk brukar rycka till när jag pratar om de vackraste platser jag varit på - Auschwitz och kyrkogården i Warsawa. Det är groteskt men i det fula och döda föds livet åter. I konst faller jag för samma lek med det absurda. Det är ingen konst att göra en 16 årig modell vacker, men när till exempel Jan Saudek plockar  fram sina celluit ärrade madonnor som leker ballerinor och blottar sina stora bröst - eller är det rumpor? Då ryser jag. Det är en annan sort skönhet. Gränsöverskridande.

Beth Robinson som gör Strange Dolls är gränsöverskridande. Dockorna är otäcka men berör! Ovan några dockor som hon gjort som finns på hennes hemsida. Om du klickar på bilden kommer du till sidan. Länge leve det annorlunda!