Björn Ranelid-er av att Magdalena Graaf, Carolina Gylling med många fler "bimbobrudar" ger ut bok på bok.

Kan det tänkas att Ranelid känner sig en smula hotad? Är man inte författare om man inte skriver svåra och tunga böcker? Om titlarna på böckerna inte är svulstiga som "Min son fäktas mot världen" eller "Mitt namn skall vara Stig Dagerman".

Den senare boken har jag faktiskt läst och den var en ren drift. Det var uppenbart att Ranelid försökte skriva på "samma sätt" som Dagerman. Men han missade själva poängen i Dagermans lysande texter - nämligen enkelheten. Dagerman försökte aldrig vara svår. Med enkla och varierande texter (fokus på psykologin) gjorde han rent hus i stugorna, men ALLA kunde läsa honom. Skillnaden mellan Graaf och Ranelid är att Graaf inte gör anspråk på att vara en fantastisk författare, medan Ranelid faktiskt gör det. Personligen tycker jag att det vittnar om mycket dålig självkänsla att racka ner på andra författare. Men låt gå då, Ranelid. Du behöver inte bli kallad en författare. Du kan skriva en bok som heter "Mitt namn ska vara Björn Ranelid och jag är grön av avundsjuka".

Tillägg: jag har inte ens läst böckerna av Gylling och Graaf (varav den senare verkar mycket bra), men jag tycker det är löjligt att ifrågasätta värdet i andras författarskap bara för att de vikt ut sig.