Det första världskriget sades vara det första - och det sista. Man kunde inte föreställa sig ett nytt krig så nära inpå. Man ville inte föreställa sig det. I det längsta höll man uppe den diplomatiska fasaden och hoppades på att Adolf Hitlers försäkran att han INTE ville ha ett krig, stämde. Sverige hade lyckats hålla sig utanför första världskriget. Tyskland var en av de viktigaste importörerna av svenska varor och tyska var ett allmängiltigt språk i Sverige - ungefär som engelskan är idag. De goda relationer man hade med Tyskland ville man bevara. Dessutom blev många svenskar också påverkade av Hitlers framgångsrusiga propaganda. Det fanns en ömsesidig beundran på teologiskt håll med Martin Luther som ledstjärna. De rasbiologiska begreppen var i högsta grad etablerade i Sverige. I Uppsala låg ett internationellt erkänt rasbiologiskt institut och i många kretsar var det en självklarhet att man skilde judisk ras från arisk.

Men det som juridiskt skulle ställa till trassel när Tyskland beordrade Sverige att neka äktenskap mellan ariska flyktingar och judar, var Haagkonventionen som inträtts 1904. Denna konvention fastslog att juridiska ärenden skulle lösas efter den berördas hemlands lagar. Därför såg Svenska myndigheter det som en plikt att agera som Tyskland önskade i juridiska frågor. Konsekvensen för de tyska flyktingarna var bland annat det som är primärt i Jarlets boki - förbud mot äktenskap mellan arier och jude. Svenska myndigheter krävde en såkallad arierförsäkran av de berörda som tvingades vittna om att de var helt och hållet ariska generationer tillbaka.

Svenska kyrkan hade stort inflytande på sina medborgare. Kyrkan hade hand om folkbokföring, de tillhandahöll information om vilka medlemmar som inte var döpta (t ex de av mosaitisk tro) och kyrkan bestämde om ett äktenskap skulle godkännas eller ej, i och med den såkallade hindersprövningen. Det vore fel att förutsätta att kyrkan samlade information fö ratt förvissa sig om vilka som tillhörde "rätt" tro. Kyrkans insamlande av information var av allmän art. Men eftersom det i både kyrka och samhälle fanns vissa allmängiltiga rasbegrepp, skulle insamlandet av denna information verka ödesdiger för de ariska flyktingar som kom till Sverige med förhoppningar om att gifta sig med partners av judisk tro.

Inom kyrkan levde föreställningen om judar som gudsmördare och ett utvalt folk dömt att lida kvar. Redan på Augustinus tid sågs judendomen som en viktig påminnelse och varning om vad som skulle hända den som inte hade den enda sanna tron - kristendomen. Judendom var förkastlig av teologiska skäl, men efter upplysningen när den sekulariserade världen trängde undan den religiösa tron, började de teologiska argumenten sakna kraft.  Nu utvecklades nya metoder för att förklara judendomens fördömelse. Rastänkandet hängde ihop med framstegstänkandet, socialdarwinismens "äta eller bli uppäten". Bara de bästa människorna förtjänade att leva, resterande såg man som parasiter som skadade det perfekta samhället. Kyrkans inställning till judarna hade varit kluven. Å ena sidan såg man dem som ett alarmerande exempel på vad som kunde ske om man INTE var en god kristen. Å andra sidan döpte man judar (både frivilligt och tvångsdop under medeltiden). Men under den period som Hitler tog makten och när nurnberglagarna ägde kraft var de teologiska aspekterna inte centrala. En jude var jude genom sitt biologiska ursprung - och inget dop i världen kunde förändra den saken.

Skandinavier var arier och stod högt i kurs i det nazistiska tänkandet. Samarbete mellan Tyskland och Sverige kännetecknades av samförstånd och lydnad. Sverige till och med underlättade för det nazistiska maskineriet genom att samtycka till passmärkningen av judar. En stor del av den anmärkningsvärda underdådigheten inför Hitlers befallningar syftade antagligen på att hålla oss utanför kriget, icke protestera - men dessa argument räcker inte till för att förklara de rasistiska värderingarna som trots allt - hemsökte svenskarna.

Jarlets bok behandlar hindersprövningen av de ariska medborgare som flytt till Sverige från Tyskland för att gifta sig. Den behandlar "vardagshistoria" genom att fokusera på specifika "fall" men belyser också andra länders agerande under samma förutsättningar som Sverige. Det var ju nämligen så att Nederländerna protesterade mot Tysklands befallningar - på helt annan nivå än Sverige. "Judisk ras som äktenskapshinder i Sverige" levandegör ett stycke av Sveriges mörkaste historia - men belyser också de personer som vågade protestera. Jarlets bok behandlar juridiska förutsättningar på ett sätt som borde bli en tråkig avhandling, men genom att berätta om verkliga personer och deras öden, lyckas Jarlet skapa en bok som berör.


Mer om bokens innehåll kommer när jag sovit :)!!!

- Hade svenska myndigheter kunnat handla på annat sätt
- Svensk arierförsäkran
- Motståndet