Nazismens grandiosa ondska är källa till film, böcker och andra media. De groteska proportionerna som kriget tog, manifesterat i dödsfabriker fortsätter att facinera. Jag tycker mig urskilja tre olika typer av litteratur kring nazismen. Memoarerna, historiska verk rörande kriget, samt förintelselitteratur. Det är självklart en ganska grov avgränsning. Därför är det intressant när det dyker upp böcker som behandlar lite mer originella aspekter av nazismen, t ex om nazismens förhållande till teologi och hur nationalsocialismen i sig tycks vara format som en trosåskådning. Denna bok av Heather Pringle behandlar Heinrich Himmlers hjärtefråga, den ariska övermakten jämtemot andra "mindre utvecklade" människoraser. Nu kan man ju fråga sig om kriget mot judarna inte låg Himmler närmare hjärtat. Jag hävdar dock att kriget mot judarna, för Himmler på många sätt - tycks varit ett "nödvändigt ont" och fallit inom ramen för övertygelsen att arierna var menade att besitta världen - på bekostnad av andra folks liv och rum.

Alla civilisationers ursprung ville Himmler se i den ariska, rena människan. Han hade en dröm om att avla fram den perfekta människan. Ariern skulle besitta världen på ett högst lantligt sätt. De skulle återgå till det "rena" livet och avla fram små blonda soldater som skulle kriga och vinna mer mark åt det tyska riket. Detta var Himmlers vision och han ville få denna bekräftad av forskare och historiker. Himmler anställde alltså tvivelaktiga forskare som bekräftade hans tes att mänsklighetens vagga var Tyskland. Det Heather Pringle gör i denna bok, "Härskarplanen" är att fördjupa sig i de många projekt som Himmler startade upp, för att bekräfta sina spekulativa teorier. 

Även om man läst om de vidriga metoder som Himmler använde för att nå sitt mål, har målet sällan dissikerats. Målet är intressant! Om Tyskland hade vunnit kriget - hur skulle deras idealvärld sett ut? Att försöka förstå Himmlers maniska föreställningar är logiskt påfrestande. Det känns som att valsa runt i en galen människas hallucinationer. Men denna galna människa hade all makt i världen! Himmler gav sig hän åt föreställningar som att arierna härstammade från Norden (forskarteam gav sig av mot bohusläns röda klippor och gjorde avtryck - så att de förstörde oersättliga minnesmärken - och till sist blev portade från Sverige), från Island eller från det mytologiska Atlantis. Vissa idéer var så absurda att tyskland fick dåligt rykte bland forskarkretsar utomlands. Men detta hindrade inte Himmler, lika lite som Hitlers tämligen ljumma intresse för historiska sensationer. 

Innehållet i den här boken är originellt och intressant, men jag tycker Pringle skriver oerhört tråkigt. Jag kan inte sätta fingret på var själva drivet försvinner, men efter bara några kapitel börjar jag notera hur många sidor det är kvar. Trots att jag finner bokens innehåll intressant, så tappar jag läsglädjen. Det tog mig förvånadsvärt lång tid att plöja igenom den här boken och ännu längre tid att ta mig själv i kragen och recensera den. Boken belyser områden som det varit tunnsått med forskning kring. Men uppenbarligen är "Once you pop you can´t stop" - grejen, enbart om chips och inte om författarinnan. Tråkigt nog! Men en chipsburk muntrar ju alltid upp. Boken får en trea i betyg. Den kunde varit avsevärt bättre!