En ny person har kommit in i våra liv. Först tyckte vi bara mycket om henne. Vi kände: "Henne kan vi komma att älska". Men vi kände inte henne. Det var bara en smygande förälskelse först. "Kisse med potential". Nu börjar vi sakterliga älska och hon håller på att bli en individ. En person. Små karaktärsdrag utkristalliserar sig. Vissa har att göra med den späda åldern. Vinglig gång och märkliga och obalanserade infall har faktiskt att göra med att hon är en kattbäbis. Men hennes förkärlek att  använda tassarna är en egenhet. Hela tiden och överallt finns hennes tassar. Tryckande. Kännande. Trampande. En egenskap att älska helt klart.
Lyra håller obevekligt på att tassa in i våra hjärtan.