Jag är rätt blödig. Ibland sitter jag och tittar igenom mitt gamla fotoarkiv bara för att sucka över hur stora katterna blivit och över den underbara tiden då de bara var små tussar som for omkring (sällan tog avstamp på F:s pungkulor - och även om de hade gjort det hade det kanske inte gjort så ont)...

Eftersom jag blir så här av katter - vågar jag inte tänka på hur det blir när vi får barn! Kommer jag sitta och lipa över mjölktänder och bli en sån där piiiiinsam mamma? Eller kommer jag fokusera på häret i nuet? Häret i nuet?...Gosh vad snackar jag om?

Här är iallafall den första bilden på Ebba-Stina och hennes syskon