Smuleliten

26 september 2008 - Natten gryningen DAGEN

Kategori: Secondhandbarn


Nu gör jag så. Jag fimpar här! Jag går vidare med mitt liv och släpper det förflutna helt. Jag har inte längre några illusioner om något. Det finns inte längre några trossar. Jag går vidare med den familj som var min under bröllopet. Lill och Rolf som tagit hand om mig som sitt eget barn. Ni andra vet vilka ni är. Jag är er evigt tacksam. Jag sörjer det som varit och det gör så jävla ont i mig. Men basta ya! Det räcker nu. Jag låter mig inte dras in i den där sörjan igen. Det vore inte bra, vare sig för mig eller för dom. Nu börjar mitt eget liv, med min familj, den som är min egen. Trots alla jävligheter som varit så har jag ändå inte gått över gränsen. Jag har skurit mig, men jag har inte verkligen velat ta livet av mig. Det är första gången jag känner det. Och det är det första hindret som jag behövde överskrida för att få betrakta mig själv som någon som en gång kan bli mamma. För en mamma får inte ha självmord som en utväg. Och det har jag inte längre.

(med dedikation till Elie Wiesel :)

Kommentarer

  • Ceriadwen säger:

    Bra beslut! Ibland är ryggsäcken för tung för att bära vidare på, då måste man släppa den, eller "fimpa". Du har som sagt andra människor i ditt liv som bryr sig om dig oerhört mycket låter det som! Good for you! :)

    2008-09-26 | 11:08:11
    Bloggadress: http://ceriadwen.blogg.se/
  • m säger:

    Jag känner ju inte dig personligen (bara läst bloggen) men är säker på att du skulle bli en otrolig mamma med massvis av klokhet att ge dina barn!

    2008-09-26 | 12:07:05
  • Hosanna säger:

    Starkt! Jag önskar dig allt gott på den vägen och hoppas på ett mammaliv även för dig :)

    2008-09-28 | 19:02:29
    Bloggadress: http://hosannas.info/wordpress/

Kommentera inlägget här: