Smuleliten

26 september 2009 - Alvtegen suger

Kategori: Lettura

Folk har försökt pracka på mig Karin Alvtegen i flera år nu. Jag har konsekvent vägrat. Men nu har jag belägg för mitt avståndstagande. Idag läste jag ut hennes senaste bok "Skugga" och det var en av de tråkigaste böcker jag läst. Förutsägbar som bara tusan och när jag trodde att den inte kunde bli sämre - så sjönk den till oväntade djup. Boken handlar om en nobelpristagare och hans familj som naturligtvis bär på en mörk hemlighet som hotar att komma till var mans öra. Inbäddat i det meningslösa tjatet på 400 sidor finns pedofili, skumraskaffärer, otrohet och självmord. Det saknas bara en mimare.

Det var först när jag läst ut boken som jag insåg att författarens alster inte bara är tristessen personifierad - utan även för sig med faktafel. I boken är en av huvudpersonerna en barnöverlevande från Treblinka. Flickan skulle ha överlevt i tre år innan hon befriades från "koncentrationslägret". Alvtegen tycks inte brytt sig om faktagranska sina uppgifter, för Treblinka var inte något koncentrationsläger - utan ett förintelseläger, där ankomna judar omedelbart tvingades lämna ifrån sig värdesaker och bege sig till gaskammaren. I lägret fanns inga barn och även för de judar som jobbade i sonderkommandot var överlevnadstiden månadskort.

För mig är författarens val att plocka in en "överlevande" från nazisttidens fasor slentrianmässigt. Det finns ju inte en deckarhistoria (eller psykologisk tristthriller om man nu föredrar det) som saknar sina nazister!!! Det är tröttsamt och provoaktivt att en berättelse inte bär utan en sådan intrig! Jag är less på skiten. Och om man nu verkligen MÅSTE ha en förintelsehistoria inbäddad i hela härligheten, så kan man väl ändå faktagranska rubbet när man är klar?

Efter några kapitel började jag kolla hur långt jag hunnit och hur många sidor jag hade kvar. Ett himla dåligt tecken när det gäller litteratur. Efter halva boken utläst varvade jag den med "Vetenskapsteori för nybörjare" som ingår i min kurslitteratur för socialt arbete. Den nämnda boken är en tråkig faktabok som vänder sig till folk som är intresserade av att "få en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Den tar upp olika vetenskapliga tillvägagångssätt och resonerar kring deras för- och nackdelar" ----

och den boken valde jag framför att roa mig med en Alvtegen. Jag känner mig korkad som ödslat tid på en så överskattad historia som "Skugga". Boken får en etta i betyg (och så högt betyg enbart för att Alvtegen har ett vackert språk).

Nu ska jag fortsätta vara grinig inofficiellt.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: